MeTilds

jag kan inte förtränga den känslan som förr gjorde mig så varm i kroppen varje gång jag tänkte på dig, som fick mitt hjärta att ta ett litet skutt varenda gång jag såg dig

även om känslan är densamma så skulle jag gärna vilja förtränga den, för jag blir inte varm i kroppen när jag tänker på dig och mitt hjärta tar inte ett skutt varje gång jag ser dig.

varje gång jag tänker på dig fylls mina ögon av tårar, varje gång jag ser dig faller en sten ner i mitt bröst.

varje gång som lugnet kommer, när jag slappnar av och inser att du inte längre finns här hos mig skär en kniv i mitt bröst.

varje gång ensamheten tar mig sjunker jag tusen gånger djupare inom mig själv, ner i dunklet, i mörkret, i ensamhet.

vill sticka ut mina ögon för att slippa se dig och få ännu en sten i mitt bröst, vill sticka kniven i mitt hjärta och skära ut dig ur det för att slippa känna allt det som jag gör nu. jag vill slippa gråta, jag vill slippa ångra, tänka, jag vill slippa känslan att inse att allt det är mitt fel

jag vill slippa känna att jag inte räckte till, att jag inte var tillräckligt bra

jag älskar dig tillräckligt för oss båda